Guide · Läkemedel
Läkemedel och graviditet – vad är säkert när du är gravid eller försöker bli det?
De flesta som blir gravida använder något läkemedel – receptfritt, på recept eller som kosttillskott. Här går vi igenom vad som brukar vara okej, vad som kräver en bedömning och vad som normalt undviks, samt hur du tar upp frågan med vården. Det här ersätter inte en individuell bedömning, men gör samtalet enklare.
Sluta aldrig med ett läkemedel du behöver utan att först prata med vården. För flera sjukdomar innebär obehandlad sjukdom en större risk än läkemedlet.
Trafikljus: vanliga läkemedel under graviditet
Förenklad översikt. Individuell bedömning görs alltid av barnmorska eller läkare.
Används ofta
- Paracetamol i lägsta möjliga dos, kortast möjliga tid
- Folsyra 400 µg dagligen (500 µg vid högre risk)
- Levotyroxin vid hypotyreos – dosen behöver ofta höjas
- Insulin vid diabetes
- De flesta penicilliner
Bara efter bedömning
- Antidepressiva (SSRI) – vägs mot risken med obehandlad sjukdom
- Astmaläkemedel – behandlad astma är säkrare än obehandlad
- Epilepsiläkemedel – kräver planering före graviditet
- Blodtrycksläkemedel – vissa byts ut
- Naturläkemedel och högdosvitaminer
Undviks som regel
- NSAID som ibuprofen (Ipren), naproxen och diklofenak
- A-vitamin i höga doser och isotretinoin
- ACE-hämmare och ARB (blodtryck)
- Vissa antibiotika, till exempel tetracykliner
- Alkohol, nikotin och receptfria bantningsmedel
Smärtstillande: paracetamol och NSAID
Paracetamol är förstahandsvalet vid huvudvärk, feber och värk under graviditet. Rekommendationen är lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid – inte att undvika det helt när du behöver det.
NSAID, alltså ibuprofen (Ipren), naproxen och diklofenak, är en annan sak. De bör undvikas under graviditet och särskilt från vecka 20, eftersom de kan påverka fostrets njurar och fostervattenmängd samt en viktig blodkärlsförbindelse hos fostret. När du försöker bli gravid kan regelbunden NSAID-användning dessutom hämma ägglossningen.
Kroniska sjukdomar – planera före graviditeten
Har du en sjukdom som behandlas löpande är det bästa läget att gå igenom medicineringen innan du blir gravid, gärna i samband med en fertilitetsutredning. Det gäller till exempel:
- Sköldkörtel: vid hypotyreos behöver dosen levotyroxin ofta höjas tidigt i graviditeten, och TSH följs med prov.
- Epilepsi: vissa läkemedel byts ut i god tid före graviditet – ändra aldrig själv.
- Psykisk ohälsa: vid behandling med SSRI vägs nyttan mot risken. Obehandlad depression under graviditet är i sig en risk. Läs mer om psykisk hälsa under fertilitetsresan.
- Diabetes och blodtryck: insulin används under graviditet, medan ACE-hämmare och ARB byts ut.
- Astma: fortsatt behandling rekommenderas – dålig astmakontroll är sämre för barnet än läkemedlen.
- PMOS/PCOS: metformin och letrozol används ibland före graviditet. Se PMOS-guiden.
Så tar du upp frågan med vården
Fem steg som gör bedömningen enklare och snabbare.
- 1Sluta inte på egen hand med ett läkemedel du behöver
- 2Skriv ned allt du tar – recept, receptfritt och kosttillskott
- 3Ta upp listan med barnmorska, läkare eller din klinik
- 4Fråga: behövs läkemedlet, finns ett tryggare alternativ, går dosen att sänka?
- 5Följ upp – behovet kan ändras under graviditeten
Kosttillskott och vitaminer
Folsyra är det enda tillskott som rekommenderas till alla som planerar graviditet, och den ska helst startas innan du blir gravid. D-vitamin, jod och järn kan behövas beroende på kost och provsvar, medan höga doser A-vitamin ska undvikas. Vi går igenom doser och vad som är värt pengarna i guiden om gravidvitaminer och kosttillskott.
Går du på IVF-behandling?
Under en behandling tillkommer hormonläkemedel som styr stimulering, ägglossning och lutealstöd. Vilka de är, hur de ges och vanliga biverkningar hittar du i guiden om IVF-läkemedel. Där finns även en sökbar lista över alla preparat.
